Vad är rostfritt skrot värt? Faktorerna som styr priset

Värdet på rostfritt skrot bestäms i huvudsak av fyra saker: världsmarknadspriset på legeringsmetallerna (framför allt nickel), vilken legering materialet är (304, 316 eller annan), hur rent och sorterat partiet är samt hur stort det är. Något fast “rostfritt-pris” finns inte — priset rör sig dagligen med metallbörserna, och därför lönar det sig att jämföra aktuella bud från flera återvinnare innan du säljer.

Nickel är motorn i priset

Rostfritt stål är en legering av järn, krom och — i de vanligaste kvaliteterna — nickel. Det är nickelinnehållet som gör rostfritt betydligt mer värdefullt än vanligt järn- och stålskrot.

Nickel handlas på London Metal Exchange (LME), och när LME-noteringen rör sig följer skrotvärdet med. Återvinnare och smältverk prissätter rostfritt utifrån hur mycket nickel (och i förekommande fall molybden) de kan räkna hem ur materialet. Det betyder två saker för dig som säljare:

Ett bud är en färskvara. Priset du får i dag kan skilja sig från priset nästa vecka.
Samma parti kan värderas olika av olika mottagare, beroende på deras avsättning och aktuella behov.

Legeringen avgör: 304, 316 och syrafast

De två dominerande kvaliteterna i svenskt rostfritt skrot är:

304 (EN 1.4301) — standardkvaliteten i diskbänkar, räcken, plåt och mycket storköksutrustning. Innehåller cirka 18 % krom och 8 % nickel.
316 (EN 1.4401/1.4404) — ofta kallad syrafast. Innehåller dessutom molybden och en högre nickelhalt, vilket ger bättre korrosionsmotstånd. Vanlig i processindustri, marina miljöer och livsmedelsindustri.

Eftersom 316 bär mer nickel och dessutom molybden — ytterligare en börshandlad metall — betalas den normalt bättre än 304. Det finns även nickelfria ferritiska kvaliteter (till exempel 430) som drar magnet och värderas avsevärt lägre. Kan du visa eller troliggöra vilken legering du har, till exempel via materialcertifikat eller märkning, blir budet säkrare. Annars legeringsbestämmer mottagaren vid mottagning, ofta med XRF-instrument.

Renhet och sortering

Ett rent parti är värt mer per kilo än ett blandat. Det som drar ner värderingen är framför allt:

Ivuxet järn och kolstål — skruv, fästen, stativ och ramar av vanligt stål i ett rostfritt parti
Plast, gummi, isolering och trä — allt som inte är metall räknas bort och kostar hantering
Blandade legeringar — när 304, 316 och ferritiskt ligger huller om buller måste allt värderas som den lägsta kvaliteten eller sorteras om

Den som lägger en timme på att skilja rent 316-avkap från blandskrot säljer i praktiken två partier i stället för ett — och får betalt därefter.

Volym, form och logistik

Större partier är enklare för en återvinnare att räkna hem: transporten slås ut på fler kilo och materialet kan gå mer direkt mot smältverk. Även formen spelar roll — kompakt, lastbart material (kapad plåt, buntade rör) är billigare att hantera än skrymmande tankar eller hela maskinlinjer som kräver demontering. För mindre mängder kan inlämning hos närmaste mottagare ge bättre netto än hämtning.

Därför lönar det sig att jämföra bud

Eftersom priset beror på dagsnotering, legering, renhet och varje mottagares egen kalkyl finns det inget enskilt “rätt” pris på rostfritt. Via nätverket går din förfrågan ut till flera uppkopplade återvinnare samtidigt, som lämnar dagsaktuella priser utifrån just ditt material. Du jämför buden och väljer själv — helt utan förpliktelser.

Sammanfattning

Rostfritt prissätts utifrån LME-noteringarna på nickel (och molybden för 316) — priset rör sig dagligen.
316/syrafast betalas normalt bättre än 304; ferritiska, nickelfria kvaliteter värderas lägst.
Rena, sorterade partier ger mer per kilo än blandade.
Volym och lastbarhet påverkar mottagarens kalkyl och därmed budet.
Jämför alltid flera dagsaktuella bud innan du säljer.

Vill du veta vad ditt rostfria är värt just nu? Gör en gratis förfrågan så lämnar nätverkets återvinnare sina priser — du jämför och bestämmer.

Se även: Så sorterar du rostfritt skrot rätt och Så går affären till när du säljer rostfritt.