Så sorterar du rostfritt skrot: skilj på 304, 316 och syrafast

Det enklaste sättet att höja värdet på ditt rostfria skrot är att sortera det innan du begär pris: skilj rostfritt från vanligt stål med en magnet, håll 316/syrafast för sig om du kan, och plocka bort plast, gummi och ivuxet järn. Ett rent, sorterat parti är lättare att värdera och ger nästan alltid bättre bud än ett blandat.

Steg 1: skilj rostfritt från vanligt stål

Vanligt kolstål i ett rostfritt parti är den vanligaste orsaken till att en värdering sänks. En enkel magnet är ditt bästa verktyg:

Vanligt stål och järn — dras kraftigt av magneten. Ska bort ur partiet.
Austenitiskt rostfritt (304, 316) — i princip omagnetiskt. Obs: kallbearbetade detaljer (bockad plåt, dragna rör) kan dra svagt — det är normalt och betyder inte att det är fel material.
Ferritiskt rostfritt (t.ex. 430) — drar magnet trots att det är “rostfritt”. Innehåller inget nickel och värderas mycket lägre. Vanligt i billigare vitvarufronter och dekorplåt.

Hittar du rostangrepp på en yta som ser rostfri ut är det ofta ett tecken på ferritisk kvalitet eller förzinkat stål — lägg det åt sidan.

Steg 2: skilj 304 från 316 om du kan

Med blotta ögat går det inte att se skillnad på 304 och 316 — båda är blanka, omagnetiska austenitiska stål. Det du kan göra:

Leta efter märkning. Plåt, rör och stångmaterial är ofta stämplade eller bläckmärkta med kvalitet (t.ex. “1.4301”, “1.4404”, “AISI 316L”).
Kolla dokumentationen. Materialcertifikat (3.1-intyg), följesedlar och ritningar från det ursprungliga jobbet anger nästan alltid legeringen.
Tänk på ursprunget. Detaljer från processindustri, marin miljö, kemi- och livsmedelsanläggningar är ofta 316; vanliga diskbänkar, räcken och inredning är oftast 304.

Är du osäker — blanda inte. Håll det du vet är 316 separat och låt resten gå som 304/blandat rostfritt. Mottagaren legeringsbestämmer ändå materialet vid mottagning, vanligen med XRF-analys (röntgenfluorescens), men ett försorterat parti ger ett säkrare och oftast bättre bud från start.

Steg 3: rensa bort det som inte är rostfritt

Gå igenom partiet och plocka bort:

Plast, gummi och packningar — handtag, tätningar, fötter, hjul
Isolering — vanligt på rostfria rör och tankar från industri
Elmotorer, kompressorer och elektronik — räknas inte som rostfritt och kan dessutom omfattas av andra regler (elavfall hanteras inom producentansvaret)
Trä och emballage
Vätskerester — tankar och rör ska vara tömda; rester av oljor eller kemikalier kan göra att materialet klassas som farligt avfall

Allt som inte är metall dras av i vikt och kostar hantering. Ett “skrammelrent” parti väger rätt på vågen.

Steg 4: gör partiet lastbart

Hur materialet är packat påverkar mottagarens kalkyl:

Kapa långa rör och profiler till hanterbara längder om det är enkelt gjort
Bunta eller lägg plåt och avkap i kärl, på pall eller i container
Demontera inte mer än nödvändigt — hela tankar och bänkar går ofta bra att hämta som de är, men stäm av med mottagaren

Vanliga sorteringsmisstag

Allt blankt i samma hög. Aluminium, förkromat stål och rostfritt ser likadana ut på avstånd men värderas helt olika.
Ferritiskt bland austenitiskt. Magnettesta även det som “ser rostfritt ut”.
Skruv och stativ kvar. Ivuxet kolstål i en rostfri konstruktion sänker hela partiets klassning.
Otömda kärl. Vätskerester kan stoppa både transport och mottagning.

Sammanfattning

Sortering är den del av affären du själv styr över. Magnettesta, separera känd 316, rensa bort främmande material och gör partiet lastbart — sedan är det läge att begära pris. Gör en gratis förfrågan så lämnar nätverkets uppkopplade återvinnare dagsaktuella bud på ditt sorterade rostfria.

Se även: Vad är rostfritt skrot värt? och 304 mot 316 i storkök och industri.